Grundl&#;ggande 50 EU allm&#;n dataskyddsf&#;rordning
(50) Behandling av personuppgifter f&#;r andra &#;ndamål &#;n de f&#;r vilka de ursprungligen samlades in b&#;r endast vara tillåten, n&#;r detta &#;r f&#;renligt med de &#;ndamål f&#;r vilka personuppgifterna ursprungligen samlades in. I dessa fall kr&#;vs det ej någon annan separat r&#;ttslig grund &#;n den tillsammans st&#;d av vilken insamlingen av personuppgifter medgavs. ifall behandlingen &#;r n&#;dv&#;ndig f&#;r att fullg&#;ra en arbetsuppgift av allm&#;nt intresse eller som ett led inom myndighetsut&#;vning som den personuppgiftsansvarige har fått i arbetsuppgift att utf&#;ra, kan unionsr&#;tten eller medlemsstaternas nationella r&#;tt fastst&#;lla och n&#;rmare ange f&#;r vilka uppgifter samt syften ytterligare behandling b&#;r betraktas som f&#;renlig samt laglig. Ytterligare behandling f&#;r arkiv&#;ndamål av allm&#;nt nyfikenhet, vetenskapliga eller historiska forsknings&#;ndamål eller statistiska &#;ndamål b&#;r betraktas som f&#;renlig
En vanlig myt är att verksamheter inte får nyttja personuppgifter om det inte finns samtycke av den registrerade. Sanningen är att samtycke snarare är en undantagsfall. Det finns andra rättsliga grunder som oftare är mer korrekta att använda vid en personuppgiftsbehandling. Men ibland är så klart samtycke en precis rättslig grund. Då finns det mycket att tänka på så att det blir rätt.
Vad är samtycke?
Ett samtycke innebär i korthet att en person egen har sagt ja till att dennes personuppgifter behandlas. En ganska vanlig missuppfattning är att den vilket vill behandla någons personuppgifter alltid måste begära samtycke. I själva verket är samtycke bara en från flera möjliga rättsliga grunder.
Ofta är det onödigt alternativt till och med olämpligt att begära samtycke, eftersom det finns strikta krav på förutsättningarna och vid samtyckets utformning.
Mer information om samtycke hittar du inom faktabladet "Samtycke som rättslig grund".
Vad är ett giltigt samtycke?
Ett sam
Grundl&#;ggande 45 EU allm&#;n dataskyddsf&#;rordning
(45) Behandling som grundar sig vid en r&#;ttslig f&#;rpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige alternativt behandling som kr&#;vs f&#;r att utf&#;ra en övning av allm&#;nt intresse eller som ett led inom myndighetsut&#;vning, b&#;r ha en grund i unionsr&#;tten alternativt i en medlemsstats nationella r&#;tt. Denna f&#;rordning medf&#;r inte något krav på en s&#;rskild lag f&#;r varje enskild behandling. Det kan r&#;cka med ett lag som grund f&#;r flera behandlingar som bygger på en r&#;ttslig f&#;rpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller om behandlingen kr&#;vs f&#;r att utf&#;ra ett uppgift av allm&#;nt intresse eller som ett led i myndighetsut&#;vning. Behandlingens syfte b&#;r också fastst&#;llas inom unionsr&#;tten eller i medlemsstaternas nationella r&#;tt. D&#;rtill skulle man genom denna grund kunna ange denna f&#;rordnings allm&#;nna villkor f&#;r laglig personuppgiftsbehandling och precisera kraven f&#;r att fas
En grundläggande bestämmelse i GDPR är att det ej är tillåtet att behandla personuppgifter om man ej har en rättslig grund för behandlingen, det önskar säga en lagligt godkänd anledning till att registrera uppgifterna. En rättslig grund kan alltså förklaras vilket en anledning till varför personuppgifterna används. IMYs rekommendationer är att ni bara använder en av dessa per ändamål (syfte).
Vilken rättsliga grund din verksamhet är kapabel använda sig av påverkas också om arbetet existerar på myndighet/offentlig verksamhet eller i privat regi. Exempelvis kan en myndighet sällan använda den rättsliga grunden “berättigat intresse”, medan en privat verksamhet sällan förmå använda “myndighetsutövning”.
Det finns sex olika möjliga rättsliga grunder
Samtycke (artikel a). Personerna har själva sagt ja (samtyckt) till att personuppgifterna kan användas av er till det aktuella syftet. Ett samtycke är bara giltigt om personen har tagit ett aktivt, informerat beslut att samtycka och har haft