Hur bildas könsceller

Hiroki Shibuya

Doktor i molekylärbiologi

Wallenberg Academy Fellow

Lärosäte:
Göteborgs universitet

Forskningsområde:
Molekylär reglering av överkorsning och rekombination vid meios

Kroppsceller bildas genom mitos, en delning som skapar två identiska cellkopior. Könsceller bildas däremot genom meios, en delning där resultatet blir fyra unika celler. Vid meios parar ursprungscellens 46 kromosomer ihop sig – de 23 från mamman med de 23 från pappan – och byter delar av sitt genetiska material med varandra. Det kallas att dem genomgår överkorsning och rekombination. Efter bytet delar kromosomerna upp sig mellan de nya cellerna, som delar sig i två omgångar. Kvar blir fyra celler med bara 23 kromosomer var. Genom att smälta samman med en annan könscell vid befruktningen är kapabel de bilda en komplett startcell för en fräsch människa med unika kromosomer som inte är exakta kopior av föräldrarnas.

Korsningen skapar genetisk mångfald, vilket existerar biologiskt fördelaktigt. Men den

När det ska bildas könsceller, sker först en kopiering av allt DNA, så att det finns motsvarande 2×46 kromosomer. Sedan sker celldelningen; då bildas fyra celler med 23 kromosomer i varje. Ibland blir det fel vid denna delning och det kan bli fel på flera olika sätt. 1 vad är meios 2 Spermier bildas i testiklarna från en speciell typ av celler som kallas stamceller. Det tar cirka tre månader för en spermie att bildas. Normalt bildas det runt miljoner spermier per dygn. Eftersom stamcellerna hela tiden förnyas kan du aldrig göra slut på spermier hur många utlösningar du än har. 3 var bildas kvinnans könsceller 4 Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot. Den manliga könscellen kallas spermie eller sädescell, och den kvinnliga äggcell eller bara ägg. Eftersom människans gameter är morfologiskt tydligt åtskilda bildar människor heterogameter. 5 I äggstockarna bildas också könshormonen östrogen och gulkroppshormon. Äggstockarna bildar också testosteron men i mycket mindre mängd än i mannens testiklar. Spermien bestämmer könet. Ägget och spermien har varsin så kallad könskromosom. Ägget innehåller alltid en X-kromosom medan spermien har antingen en X- eller Y-kromosom. 6 Hos oss människor är det celler i äggstockarna och testiklarna som genomgår meios för att ägg och spermier ska bildas. Processen startar med en diploid cell med dubbel kromosomuppsättning, och slutar med fyra haploida könsceller med enkel kromosomuppsättning. 7 var bildas mannens könsceller 8 Könsceller bildas däremot. 9 Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot. 10 Reduktionsdelning (meios) En människa skapas genom att en spermie smälter samman med ett ägg för att bilda den första cellen. Den första cellen ska innehålla 46 kromosomer. Med enkel matematik kan därför könscellerna bara innehålla 23 kromosomer (haploida celler) för att det ska stämma. (23+23 = 46). 11 Hur könscellerna bildas. Alla kroppsceller (somatiska) har två exemplar av varje kromosom, s.k. homologa kromosomer. Somatiska celler är diploida (2n, där n=antal olika kromosomer). Dessa celler delar sig genom mitos och resultatet blir dotterceller med samma kromosomantal som modercellen. 12

Livet började med en cell. Denna cell delade sig och utvecklades till olika typer av organismer. enstaka människa består av miljarder celler. Celler förökar sig genom delning. Det finns två olika typer från celldelning:

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO

1. Vanlig celldelning (mitos)

Denna celldelning sker för samtliga celler förutom könscellerna (ägg och spermie). Vid denna celldelning kopieras allt relaterat till gener material så att den nya cellen blir identisk med den första. I vanlig celldelning kopieras varenda cellens 46 kromosomer. Dessa celler kallas kroppsceller samt är diploida. Det innebär att de har 23 par kromosomer, alltså två uppsättningar av varje kromosom.

2. Reduktionsdelning (meios)

En människa skapas genom att en spermie smälter samman med ett ägg för att forma den första cellen. Den första cellen ska innehålla 46 kromosomer. Med enkel matematik kan därför könscellerna bara innehålla 23 kromosomer (haploida celler) för för att det ska stämma. (23+23 = 46).

Bil

Bildning av könsceller (gameter), sukusolujen muodustominen, formation of gametes

De halpoida könscellerna (spermier och äggceller), som behövs nära den könliga förökningen, bildas vid den meiotiska delningen och kallas gameter.
Bildning av gameter kallas gametogenes.
Bildning från spermier kallas spermiogenes.
Bildning av äggceller kallas oogenes.
Gametogenesen indelas i 4 delar:
1. de pimordiala könscellerna vandrar mot de blivande könskörtlarna (bilden visar könslisten = crista gonadalis i ett 5 veckors embryo) (turkosfärgad)
2. antalet primordiala könsceller ökar genom mitotisk delning under själva vandringen och även när de nått fram till könslisten.
3. kromosomantalet halveras genom den meiotiska delningen.
4. äggcellerna och spermierna genomgår den funktionella mognaden.

Gametogenesens första fas (1) är lika hos män och kvinnor.
När det gäller de tre andra faserna skiljer sig de två könen ifrån varandra.

     &nbs

Celldelning

Mitos

Så här kan enstaka celldelning gå till. Det första som händer existerar att kromosomerna i cellkärnan kopieras och fördubblas. Dubletterna sitter ihop i par som har formen från ett x.

Sedan löses cellkärnan upp, och kromosomparen lägger sig på rad. Nästa steg är att kromosomparen dras isär, och att cellmembranet drar ihop sig.

Nu bildas två nya cellkärnor runt kromosomerna, och sedan fullbordas celldelningen. Ur en modercell har det bildats två nya dotterceller, som vardera har exakt lika många och exakt likadana kromosomer som modercellen.

Det denna plats är en vanlig celldelning. Den kallas för mitos.

Meios

Det finns också en annan typ av celldelning. Den första fasen ser ut som en vanlig celldelning, men det finns en viktig skillnad. Under den första delningen byter vissa kromosomer ut en sektion av sina gener. Det betyder att de nya kromosomerna inte är exakta kopior av modercellens. detta är helt nya, helt unika kromosomer.

Och sedan sker en delning till, utan att kromo

Copyright ©jammime.pages.dev 2025