Hur vetenskapliga modeller förklarar verkl8gheten
Vetenskapliga metoder – sätt att samla information och förbättra nya kunskaper
Skillnaden mellan vardagskunskaper och vetenskapliga kunskaper existerar inte så stor som vi först kan tro. Vi pratar här egentligen om graden av systematik när det gäller att förklara och förstå saker på. Vetenskapen förklarar på ett djupare och mer utförligt sätt, och att de resultat vi visar upp måste vara bättre underbyggda. Gymnasiearbetet kan liknas nära att ta ett steg från den vardagliga världen in i den vetenskapliga världen. Steget kan verka, och många gånger också vara, stort för flera men när det handlar om vetenskapliga metoder existerar det inte så stort som många tror. Vetenskapliga metoder handlar, precis som i vardagen, i grunden om att observera. Vi kan till exempel för att se och att lyssna, men vi kan även att systematiskt räkna, sortera, tolka eller värdera. inom vetenskapliga sammanhang gör vi detta på ett mer genomtänkt och ordnat sätt än vad vi utför i vardagen. I detta kapitel ska vi hjälpa dig att ta
Seminarium om modeller som förklarar verkligheten i klassrummet
7 september
Vetenskapliga modeller används inte bara i forskarens laboratorium. De är nödvändiga både när politiker tar beslut och för att förklara verkligheten i klassrummet. Den september bjuder Chalmers in till initiativseminariet Vetenskapliga modeller en bild av verkligheten . Bernt Wennberg, professor i matematik, är en av de ansvariga för seminariet.
Seminariet bjuder på en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad vi själva samt andra menar med modeller. Det finns flera olika sorters modeller och många olika användningsområden, säger Bernt Wennberg.
Kan vem som helst få ut något från seminariet?
Det borde vara intressant för alla liksom är intresserade av vetenskap och hur vi talar om vetenskap. Självklart för lärare och studenter nära högskolan, men o
Hur bedömer man om en teoretisk modell är bra?
Blinder, A och D H Choi (), ”A Shred of Evidence on Theories of Wage Stickiness”, Quarterly Journal of Economics, vol , s –
Dahlman, C (), Beviskraft – metod för bevisvärdering i brottmål, Norstedts juridik, Stockholm.
Donaldson, D (), ”Blending Theory and Data: A Space Odyssey”, Journal of Economic Perspectives, vol 36, s –
Gibbons, R (), ”Transaction-cost Economics: Past, Present, and Future?”, The Scandinavian Journal of Economics, vol , s –
Lind, H (), ”A Case Study of Normal Research in Theoretical Economics”, Economics and Philosophy, vol 8, s 83–
Lind, H (), ”Vetenskapen nationalekonomi – som den framträder i Nobelprismotiveringar”, Ekonomisk Debatt, årg 47, nr 3, s 39–
Lind, H (), Theories and Models in Economics: An Empirical Approach to Methodology, Edward Elgar Publishing, Cheltenham.
Mahoney, N (), ”Principles for Combining Descriptive and Model-based Analysis in Applied Microeconomics Rese
Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi
Ordet vetenskap kommer från latinets "Scientia", som betyder förståelse. Inom högskolan förutsätts att det vi håller på med är vetenskapligt. Men, vad innebär det? eftersom detta är en central fråga för ditt vetenskapliga arbete ska vi här försöka reda ut begreppen något.
Begreppet vetenskap kan innebära två saker:
- Vetenskap kan existera "fakta", "sanningar", kunskap.
- Vetenskap kan vara metoder att söka kunskap.
Frågan är om allt man vet, d.v.s. samtliga fakta, är vetenskap och om alla sätt för att samla in kunskap kan kallas vetenskapliga. Det är en komplicerad fråga, men i korthet kan den besvaras på följande vis:
- Endast kunskaper som är insamlade med vetenskapliga metoder kan kallas vetenskap.
- Endast metoder liksom uppfyller vissa krav kan kallas