Vad är lymfatisk leukemi

Information till dig som har f&#;tt diagnosen kronisk lymfatisk leukemi

Sjukdomen i sig kan göra att man lättare får infektioner. Detta skiljer sig åt från individ till person, och du kan fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska hur mottaglig för infektioner just ni är.

Om ditt immunförsvar är nedsatt bör du försöka att minska infektionsrisken genom att vara noga tillsammans med handhygien, framför allt i samband med måltider samt efter toalettbesök. Undvik också att umgås med personer som är förkylda eller har någon annan infektion.

Om du smittats av covid bör du så tidigt som möjligt kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska eftersom det kan bli aktuellt att sätta in medicinering som bromsar infektionen.

KLL innebär också ökad risk för hudcancer. Om du får nya hudförändringar ska ni visa dem f&o

Vanliga symtom vid akut lymfatisk leukemi (ALL) är. att känna sig trött. sjukdomskänsla. svettningar på natten. låg feber. blåmärken och en tendens att lätt börja blöda. värk och ömhet i skelettet. återkommande, långdragna infektioner. När man insjuknar i ALL kan symtomen vara vaga, man kan känna sig trött och ha lätt att. 1 leukemi dödlighet 2 Kronisk lymfatisk leukemi. Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en cancerform som beror på att lymfocyter delar sig okontrollerat. Först när tillståndet ger symtom rekommenderas behandling. Uppdaterad den: Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet. 3 kronisk lymfatisk leukemi dödlighet 4 Denna vävnad är därför den vanligaste utgångspunkten för lymfom. Vissa lymfatiska maligniteter uppstår alltid i benmärgen. Hit hör ALL, KLL och myelom. Till de lymfatiska blodcancersjukdomarna hör: Akut lymfatisk leukemi, ALL; Kronisk lymfatisk leukemi, KLL (som WHO klassificerar som lymfom) Hodgkins lymfom; Non Hodgkins lymfom Myelom. 5 KLL är en cancerform i B-celler – en typ av vita blodkroppar som också kallas B-lymfocyter. B-celler bildas i benmärgen och släpps ut i blodomloppet för att hjälpa kroppen att bekämpa infektioner. B-celler passerar genom lymfsystemet, vilket inkluderar lymfkörtlarna och mjälten. Därför utgår man från att KLL också finns i. 6 Leukemi, av klassisk grekiska λευκός, leukós, "vit", och αἷμα haima "blod", är en grupp av cancer som oftast har sitt ursprung i benmärgen och leder till ett högt antal abnorma blodceller, oftast vita blodkroppar. [ 1][ 2] Dessa vita blodceller är inte fullt utvecklade och kallas för blaster, blastceller eller leukemiceller. [ 3]. 7 leukemi symtom berättelser vuxen 8 Kronisk lymfatisk leukemi utgår från en B-cell i lymfatiska systemet och är ännu att betrakta som obotbar cancersjukdom. 9 Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en blodcancersjukdom som orsakas av att B-lymfocyter ansamlas. 10

Akut Lymfatisk Leukemi (ALL)

Det finns flera typer av akut leukemi. En form (lymfatisk) är vanligast hos barn, medan en annan (myeloisk) främst drabbar vuxna personer. Medianåldern vid insjuknande är 5 kalenderår hos barn och drygt 50 år hos vuxna.

Akut Lymfatisk Leukemi är som namnet antyder en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. De sjuka cellerna som kallas lymfoblaster kan inte utvecklas till mogna vita blodkroppar (lymfocyter). Produktionen av lymfocyter kan tränga undan produktionen av normala blodkroppar.  

Feber, skelett- och ledsmärtor,  trötthet, avvikande blodstatus samt lymfadenopati/ hepatosplenomegali är vanliga symptom hos den som drabbats av ALL. Orsakerna till sjukdomen ifråga är inte klarlagda, där det emellertid existerar vissa studier som talar för att ärftlighet kan ha enstaka viss betydelse. ALL drabbar ungefär personer årligen i land och förekommer i alla åldrar. Vidare är

Behandling av ALL kan delas in i tre faser som alla inbegriper cytostatika, cellgifter: den inledande behandlingen kallas induktionsbehandling och denna följs av en konsolideringsfas. Därefter ges underhållsbehandling. Beroende på vilket behandlingsprotokoll likt tillämpas kan behandlingens delar ta över två kalenderår att slutföra. Skälet till att man behandlar därför länge är att detta visat sig minska risken för återfall.

Induktionsbehandling

Som regel sätter man först in en tunn plastslang, en subkutan venport eller ett central venkateter, CVK, som leder in i ett av de stora venerna för blod till hjärtat. Detta för att underlätta tillförsel av läkemedel samt provtagning.

Induktionsbehandlingen består främst av kortison och olika kombinationer av cytostatika enligt noggrant utarbetade protokoll. Denna sektion av behandlingen är kraftfull och syftar till för att eliminera de sjuka cellerna så att den friska benmärgen kan återhämta sig.

Som biverkan av behandlingen får man mycket låga blodvärden

Bakgrund och orsaker

Akut lymfatisk leukemi är en cancersjukdom såsom utgår från omogna celler, lymfoblaster, i benmärgen samt som leder till en kraftig ökning av dessa celler. Sjukdomen är ovanlig och varje år insjuknar cirka 50 vuxna i Sverige. Medianåldern för fullvuxna personer vid insjuknandet är drygt 50 år. Incidensen är högst i barnaåren, men insjuknande i ALL sker således genom hela livet. Beroende på cellinje, B- eller T-lymfoblastlinje och mognadsgrad, indelas sjukdomen i olika undergrupper. B-ALL är vanligast och relativt jämnt fördelad över åldrarna, och T-ALL ses framför allt hos yngre män. Tidigare kallades ”mogen B-ALL” för Burkittleukemi men denna sjukdom klassificeras nu som ett lymfom med benmärgsengagemang och behandlas inte längre i detta vårdprogram. För detaljer, se det nationella kvalitetsregistret för akut ly