Vad innebär blod hjärnbarriären
Man uppskattar att det i hjärnan finns miljarder nervceller. Varje nervcell har kontakt med flera tusen andra nervceller och bildar stora nätverk av celler, var elektriska signaler rusar fram och överförs med hjälp av olika signalämnen mellan nervcellerna. Förutom nervcellerna finns minst lika många eller sannolikt fler gliaceller. ett typ av gliaceller kallas astrocyter. De har flera och långa utskott och har kontakt med små blodkärl (kapillärer), nervcellskroppar, kopplingarna mellan nervcellerna (synapser), nervcellernas utskott (axon och dendriter), hjärnhinnorna (meningerna) samt hjärnans hålrum (ventriklarna). Astrocyterna känner av allt som sker i nervsystemet. De är dessutom hopkopplade med varandra i stora nätverk genom elektriska proteinkanaler, gap junctions. Det innebär att astrocyterna har ett eget signaleringssystem.
Mikrogliacellerna är en annan gliacellstyp som ingår i hjärnans och nervsystemets försvar mot främmande ämnen såsom virus och bakterier liksom olika
Tarmbakterier påverkar skyddet från blod-hjärnbarriären
Resultaten ger enligt forskarna experimentellt stöd för att kroppens egen bakterieflora bidrar mot att stänga blod-hjärnbarriären före födseln – och bekräftar tidigare fynd som talar för att tarmbakterier äger betydelse för hjärnans utveckling och funktion.
Blod-hjärnbarriären utgör ett viktig och selektiv mekanisk barriär som förhindrar för att oönskade molekyler och celler som finns i blodbanan tar sig in i hålrummet där hjärnan finns. I en studie som nu publiceras i tidskriften Science Translational Medicine har forskare från USA, Singapore och Sverige visat att genomsläppligheten i blod-hjärnbarriären förmå regleras av våra normala tarmbakterier och deras ämnesprodukter i form av korta fettsyror (butyrat), vilka därmed spelar en viktig roll i skyddet av hjärnans funktioner.
Även i vuxen ålder
För att komma fram mot dessa resultat jämförde forskarna täthet och utveckling från blod-hjärnbarriären hos möss som växt upp i ett no
Blodet – ett fönster till hjärnan
TEXT: Marcus Prest
Antalet psykiska sjukdomar ökar under virusepidemier. En hypotes är därför för att viruset på något sätt påverkar hjärnan. Eftersom man inte kan undersöka hjärnvävnaden hos levande människor undersöker Eleanor Coffeys forskningsteam blodet, då blodet är detta organ som direkt kommunicerar med hjärnan.
Antalet psykiska sjukdomar ökar markant under epidemier och det finns ett risk, om än statistiskt sett liten, för för att den som blir utsatt för viruset bakom covid kan drabbas av neurologiska skador och psykiska sjukdomar.
Hur uppstår sjukdomarna? Vilka skador ställer de till med? Hur mildrar man de långvariga bieffekterna? Det existerar de här frågorna Eleanor Coffey, forskningschef vid cellbiologin vid Åbo Akademi och vice direktör för Turku Bioscience Centre, fått Finlands Akademi-finansiering för att undersöka tillsammans med sin forskningsgrupp.
– Lyckligtvis fattade Finlands Akademi snabba beslut, säger Coffey.
Att virus fö
Nyckel till blod-hjärnbarriären öppnar för behandling mot Alzheimers samt stroke
Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan mot nervskadande ämnen som finns naturligt i blodet, men är samtidigt ett hinder för transport av läkemedel till hjärnan. I ett artikel i Nature presenterar forskare vid Karolinska Institutet nu en möjlig lösning på problemet. Nyckeln mot blod-hjärnbarriären är en celltyp i blodkärlsväggen som kallas pericyter, och forskarna hoppas att fynden på sikt ska bidra till nya behandlingsmöjligheter vid exempelvis neurodegenerativ sjukdom sjukdom och Stroke.
– Våra nya resultat visar för att blod-hjärnbarriären regleras av pericyter och kan öppnas vid ett sätt som tillåter passage av molekyler från olika storlek samtidigt som hjärnans basala funktioner vidmakthålls, säger Christer Betsholtz, professor i vaskulär biologi nära institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som lett studien.
Blod-hjärnbarriären är ett begrepp som beskriver att blodkärlen i hjärnan nästan är helt täta. I andr