Hur belånad är det svenska folket
Kakor på
Under flera decennier har svenska hushåll ökat sin skuldsättning eftersom det har varit relativt enkelt att få lån. De låga räntorna har samtidigt gjort det billigt att låna. Nu har situationen förändrats, och för första gången sedan den ekonomiska krisen på talet viker den svenska skuldkvoten neråt. Men Sverige ligger fortfarande på tredje plats bland de länder som har högst skuldsättning per invånare i EU.
Den största delen av de svenska hushållens skulder består av bostadslån. I takt med för att bostadspriserna ökat kraftigt, har lånen gjort detsamma.
– Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, liksom vi sett det senaste året. Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.
Danska hushåll mer skuldsatta än svenska
Skillnaderna i skuldsättning bland EU-länderna har olika förklaringar
Senast uppdaterad:
Hushållens skulder har stigit kraftigt i flera länder. I Sverige uppmättes skulderna som andel från BNP till cirka 88 procent år Högst inom Europa var de i Nederländerna där skulderna uppmättes till cirka 97 procent av BNP.
Skulderna för dem svenska hushållen har ökat från cirka 44 andel av BNP år till att nu vara runt 88 procent. Samma utveckling går att se inom flera andra nordiska länder där exempelvis de finländska hushållen gått från en belåning på cirka 37 procent av BNP till 75 procent under tid Ytterligare en trend som går att se inom flera länder är att hushållens skulder nådde sin topp under finanskrisen men att den sedan dess sjunkit tillbaka. I Danmark uppmättes de exempelvis mot nästan procent av BNP , sedan dess besitter belåningen sjunkit till 92 procent av BNP. identisk utveckling skedde även i Spanien samt de baltiska länderna.
När man pratar om hushållens skulder i olika länder så är det även relevant att undersöka hur deras tillgångar ser ut. Som andel från BNP
Kakor på
Rubriken har förtydligats
Sedan mars i fjol har SCB samlat in uppgifter om hushållens belåningsgrad på uppdrag av Riksbanken.
– Vi kan se för att 60 procent av hushållen har en belåningsgrad vid över 50 procent. Några hushåll ligger på enstaka högre nivå, 8 procent har en belåningsgrad vid 85 procent eller mer baserat på aktuell marknadsvärdering, säger Anton Bratt, nationalekonom på SCB.
Andel av hushållens lånevolym för bolån fördelade på belåningsgrader i andel, utestående avtal, april
Belåningsgraden är storleken på en bolån dividerat med värdet på säkerheten, det önskar säga bostaden. Ett hushåll som tar ett bolån på 1,6 miljoner för att köpa en bostad för 2 miljoner kronor har alltså en belåningsgrad på 80 procent.
Den belåningsgrad som hushållen har påverkar bland annat hur mycket man behöver amortera, detta vill säga betala av på sitt bolån.
De regler som gäller för bolån innebär att hushåll tillsammans med en belåningsgrad på över 50 procent men mindre än 70 procent sk
Senast uppdaterad:
Sedan mitten på talet har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå år och har sedan dess fallit tillbaka något. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant. Samtidigt har räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.
Hushållens skuldkvot, det önskar säga hushållens skulder som andel av disponibel intäkt, ligger på historiskt höga nivåer. Jämfört med mitten av talet har den nära nog dubblerats. ett viktig orsak är dagens lägre ränteläge . detta är nämligen inte bara storleken på skuldsättningen likt avgör hur mycket belåning hushållen klarar av, utan även hur höga räntorna är. Det viktiga på grund av hushållen är räntebetalningarnas storlek i förhållande till inkomsterna. Ett mått som visar på det är räntekvoten.
Som framgår av diagrammet steg räntekvoten från talet långsamt fram till talet, då uppgången eskalerade. Under talet avreglerades kreditmarknaden samti