Barn som problemlösare
Egenvårdsprogram
Grubblerier är ofta ett försök att lösa problem. Det kan finnas en underliggande idé om att man hittar en lösning ifall man oroar sig tillräckligt. Det stämmer dock ej. Oron är till stor del fokuserad på vad som kan gå fel.
Föräldern kanske också försöker undvika besvärliga situationer istället för att lösa dem. detta är viktigt att visa barnet att problem kunna lösas och att det finns ett alternativ mot oro.
Problemlösningssteg
Vid problemlösning ska man fundera flexibelt och realistiskt på alla olika alternativ, inte enbart negativa konsekvenser.
Effektiv problemlösning består av följande sex steg:
- Fastställ problemet.
- Fastställ målet.
- Gör en lista över lösningsalternativ.
- Välj den bästa lösningen.
- Planera genomförandet.
- Utvärdera genomförandet.
Tumregler för problemlösning
Börja med ett problem som är kapabel lösas här och nu.
Senare kan övningen också utvidgas till mer tidskräv
Lär ut nya färdigheter och problemlösning
Förvärvet av sociala färdigheter påverkas av barnets temperament och personlighetsdrag. För en barn är det viktigt att barnet hörs samt får uttrycka och uppleva sina egna känslor. Man kan öva känsloreglering och verbalisering med barnet tillsammans hjälp av känslolitteratur eller känslokort.
Tänk på vilka färdigheter du vill lära ditt barn.
Det är viktigt för att lära barnen att lösa vardagsproblem på ett konstruktivt sätt. Barnen vet inte av sig själv hur man gör detta, utan vuxna måste lära dem det. Föräldrar vill vanligtvis lära sina barn saker som är viktiga för att de ska klara sig i livet. Dessa är till exempel:
- Hur man lyssnar på andra.
- Hur man delar med sig från sina egna tankar.
- Hur man reglerar och uttrycker sina känslor utan att skada sig själv eller andra.
- Hur man självständigt klarar av vardagliga uppgifter (borsta tänderna, laga frukost, städa upp).
- Hur man reglerar och känner igen sin egen vakenhet.
Att lära sig sociala färdighet
Egenvårdsprogram
Varför förhandla med ett barn?
Förhandlings- och samarbetsförmåga lär barnet att:
- lyssna på andra samt dela med sig av sina egna åsikter
- ställa problem att diskutera och be om hjälp
- samarbeta med andra
- ta ansvar samt agera självständigt
När föräldern lyssnar på barnets förslag samt åsikter visar hen barnet hur man respekterar andra. Även om föräldern och barnet kanske inte existerar av samma åsikt, är det viktigt att lära sig att diskutera lugnt och kompromissa.
Att förhandla med ett litet barn
Även ett barn under skolåldern lär sig förhandlingsfärdigheter. Hen kan tycka att detta är roligt att göra överenskommelser med en mamma/pappa. Kom ändå ihåg att ansvaret för besluten ligger hos föräldern. Det skapar en känsla av säkerhet för barnet.
Att förhandla med ett litet små människor kan till exempel innebära att föräldern erbjuder numeriskt värde alternativ som barnet kan välja mellan.
Problemlösning med barnet
Förhandlings- och samarbetsförmågor ger en god grund för problemlösningsförmågor.
Det brukade vara täta skott mellan lärare och hjärnforskare men på senare tid har neurovetenskapen och skolan närmat sig varandra. Förhoppningen är att man genom den nya forskningsgrenen educational neuroscience ska kunna sammanföra forskning och praktik för att hitta nya metoder att lära ut. Och här i Sverige undersöker man i ett tvärvetenskapligt samarbete vid Umeå högskola vad som händer i hjärnan hos elever vilket löser matteproblem.
– Vi har vetat länge att flera elever har problem med matten, säger Johan Lithner, som är professor i matematikdidaktik.
– De har svårt att lära sig, att komma ihåg och dem tycker att det är tråkigt.
Undervisningen bygger på upprepning
Orsaken, menar Johan Lithner, kan faktiskt vara själva undervisningen, såsom ofta helt bygger på upprepning av färdiga metoder.
– Det är lätt att undervisa i matte vid det här sättet. Jag har fått 7-åringar för att lösa avancerade gymnasieuppgifter. Men precis som de flesta elever härmar de bara. De har in
Egenvårdsprogram
Varför förhandla med ett barn?
Förhandlings- och samarbetsförmåga lär barnet att:
- lyssna på andra samt dela med sig av sina egna åsikter
- ställa problem att diskutera och be om hjälp
- samarbeta med andra
- ta ansvar samt agera självständigt
När föräldern lyssnar på barnets förslag samt åsikter visar hen barnet hur man respekterar andra. Även om föräldern och barnet kanske inte existerar av samma åsikt, är det viktigt att lära sig att diskutera lugnt och kompromissa.
Att förhandla med ett litet barn
Även ett barn under skolåldern lär sig förhandlingsfärdigheter. Hen kan tycka att detta är roligt att göra överenskommelser med en mamma/pappa. Kom ändå ihåg att ansvaret för besluten ligger hos föräldern. Det skapar en känsla av säkerhet för barnet.
Att förhandla med ett litet små människor kan till exempel innebära att föräldern erbjuder numeriskt värde alternativ som barnet kan välja mellan.
Problemlösning med barnet
Förhandlings- och samarbetsförmågor ger en god grund för problemlösningsförmågor.
Det brukade vara täta skott mellan lärare och hjärnforskare men på senare tid har neurovetenskapen och skolan närmat sig varandra. Förhoppningen är att man genom den nya forskningsgrenen educational neuroscience ska kunna sammanföra forskning och praktik för att hitta nya metoder att lära ut. Och här i Sverige undersöker man i ett tvärvetenskapligt samarbete vid Umeå högskola vad som händer i hjärnan hos elever vilket löser matteproblem.
– Vi har vetat länge att flera elever har problem med matten, säger Johan Lithner, som är professor i matematikdidaktik.
– De har svårt att lära sig, att komma ihåg och dem tycker att det är tråkigt.
Undervisningen bygger på upprepning
Orsaken, menar Johan Lithner, kan faktiskt vara själva undervisningen, såsom ofta helt bygger på upprepning av färdiga metoder.
– Det är lätt att undervisa i matte vid det här sättet. Jag har fått 7-åringar för att lösa avancerade gymnasieuppgifter. Men precis som de flesta elever härmar de bara. De har in