Vad är utmärkande för ämnen som står i samma grupp
När vi lagt upp korten i en vanlig kortlek har vi kungarna längst till höger. I detta periodiska systemet motsvaras kungarna av ädelgaserna. Det börjar med helium (He) högst upp. Det är en grundämne vi inte har någon nytta av inom våra kroppar. Det kan ändå vara ett livsviktigt ämne. Helium används nämligen i magnetkameror på vårdinrättning. Med en magnetkamera kan vi upptäcka till modell cancertumörer.
Sist i kolumnen hittar vi det syntetiskt framställda oganesson (Og). Det är just nu det sista grundämnet och har nummer i det periodiska systemet. Däremellan kommer neon (Ne) som finns i neonskyltar, argon (Ar) som används som isolering i flerglasfönster, krypton (Kr) och xenon (Xe) som också används för att skapa ljus på olika sätt. slutligen av de naturligt förekommande ädelgaserna hittar vi radon, som är radioaktiv.
Ädelgaserna reagerar ogärna med andra ämnen och inte ens med sig själva. I ett heliumballong finns alltså bara enskilda heliumatomer, inga molekyler. Det är därför de kallas ”ädla”.
Perioder och grupper i periodiska systemet
Det finns olika sorters atomer som oss känner till - olika grundämnen. Vi brukar ställa upp dem på ett särskilt sätt i enstaka tabell: det periodiska systemet. Det finns en tanke med hur ämnena är placerade. Kolla här: längst bort upp till vänster hittar vi grundämnet väte. ett väteatom har bara en enda elektron.
Nästa material, helium, har två elektroner. För att få lokal med en tredje elektron, i ämnet litium, behöver vi ett andra elektronskal. Det visar vi genom att börja på en ny rad i periodiska systemet. Litium är det första grundämnet på den andra raden. För varje steg vi flyttar oss åt höger, får atomerna en elektron till.
Ända tills vi kommer hit bort. När det existerar åtta elektroner i det yttersta skalet, får detta inte plats fler. Om vi vill lägga mot ytterligare en elektron …måste vi börja på en nytt elektronskal igen, det tredje skalet. Och detta betyder att vi börjar på en ny rad igen, den tredje raden.
Det finns ett mönster här: När
Grundämnen som är i samma grupp i det periodiska systemet har liknande egenskaper. De har samma antal valenselektroner.
Alkalimetaller
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Alkalimetaller har en kraftig reaktion med vatten. Vätgas bildas och lösningen blir basisk (pH över 7). Alkalimetaller reagerar också snabbt med luftens syre och måste förvaras i fotogen. I periodiska systemet finns alkalimetallerna (grupp 1) längst bort till vänster.
Bild: OskarUggla / UgglansNO ©
Anledningen till alkalimetallernas reaktionsförmåga är att de alla har en valenselektron. Den vill de gärna bli av med och därför uppstår de kraftiga kemiska reaktionerna. Alkalimetaller med högre atomnummer reagerar kraftigare eftersom då är valenselektronen längre från kärnan och kan enklare reagera.
Halogener
Bild: OskarUggla / UgglansNO ©
Kallas saltbildare eftersom de är väldigt bra vid att bilda salter. Halogener är också väldigt reaktiva. Allra bäst på att reagera med andra ämnen är fluor.
Mer information om de olika grupperna i periodiska systemet finns i menyn till vänster!
Vi har i andra artiklar nämnt periodiska systemet, som är en tabell över alla de atomslag som kemister än således längre känner till. Det intressanta är att detta inte bara är en enkel lista utan betydligt klurigare ordnat. Vi ska nu ta oss ett titt på hur ett typiskt periodiskt system ser ut. Vi rekommenderar att du har ett återkommande med jämna mellanrum system framme när du läser detta, förslagsvis detta på den här länken.
I ett periodiskt system äger varje atomslag tilldelats en ruta i tabellen. på grund av kol skulle den kunna se ut så här:
Informationen i varje atomslags ruta kan variera lite mellan olika periodiska system. Ibland anges exempelvis hur flera elektroner som det finns i varje skal. vid Internet-baserade system brukar ännu mer information finnas med.
Atomslagen är i många periodiska system med hjälp från olika färger uppdelade i metaller, icke-metaller och halvmetaller. Metaller är ämnen med speciella egenskape