Lagen om företagshemligheter dispositiv

Sammanfattning

I denna promemoria föreslås ett utvidgat straffansvar för vissa angrepp på företagshemligheter. Detta föreslås ske genom för att det införs två nya straffbestämmelser – en angående olovligt utnyttjande av företagshemlighet och en om olovligt röjande av företagshemlighet. Utvidgningen omfattar endast företagshemligheter från teknisk natur. Förslaget innebär att den krets från personer som omfattas av ansvar enligt lagen utvidgas något och att även exempelvis bemanningsanställda kommer för att omfattas av ansvaret.

Den föreslagna kriminaliseringen syftar mot att skydda företag och forskningsinstitutioner från angrepp från personer med lovlig tillgång till företagshemligheter. Ett förstärkt straffrättsligt skydd för företagshemligheter av teknisk natur bör bidra till bättre förutsättningar för företagande och mekanisk utveckling, men även till att möta det hot som industrispionage utgör mot svensk industri och detta svenska samhället.

Straffskalan, som är densamma för båda bestämme

1 § Lagen innehåller bestämmelser om skadestånd, vitesförbud och straff vid obehöriga angrepp på företagshemligheter. Lagen genomför delvis Europaparlamentets och rådets direktiv //EU av den 8 juni om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. 1 lag om företagsrekonstruktion 2 Lagen om skydd för företagshemligheter var en lag i Sverige om sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för denne i konkurrenshänseende. Den 1 juli ersattes lagen med lagen om företagshemligheter. 3 mönsterskyddslagen 4 Sekretessbeläggande av företagshemligheter är emellertid delvis reglerat genom lagen () om företagshemligheter — en lagstiftning som inte i sin helhet är dispositiv. Avtalsförfattaren måste följaktligen ha dessa begränsningar av avtalsfriheten i åtanke och anpassa sina dispositioner därefter. 5 Skyddet för företagshemligheter angränsar till ett flertal rättsområden: konkurrensrätt, arbetsrätt, straffrätt, immaterialrätt, marknadsföringsrätt, avtalsrätt och yttrandefrihet för att nämna några. Lagen om företagshemligheter har såväl civilrättsliga som straffrättsliga inslag. Mot. 6 4 SKYDD FÖR FÖRETAGSHEMLIGHETER ENLIGT SVENSK RÄTT 29 Lojalitetsplikt som grundläggande princip 29 Lagen om företagshemligheter (LFH) 31 Konkurrens- och sekretessbestämmelser 34 Konkurrensbestämmelser 34 Sekretessbestämmelser 7 lag om företagshemligheter engelska 8 Sekretessbeläggande av företagshemligheter är emellertid delvis reglerat genom lagen () om företagshemligheter —. 9 Lagens innehåll. 10 Dispositiv lag. En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas. En lag (eller en enskild bestämmelse i en lag) kan vara dispositiv. Detta är framförallt vanligt inom avtalsrätt i förhållanden mellan jämbördiga parter (mellan två fysiska personer eller mellan två juridiska personer). 11 Enligt den nya företagshemlighetslagstiftningen kan informationen klassas som en företagshemlighet om 1. informationen är hemlig, 2. informationen har ekonomiskt värde och 3. innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att skydda informationen. 12

Regeringens proposition %] /

om skydd för företagshemligheter Prop.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag liksom har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollct den 24 mars '

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om skydd för företagshemligheter, som ersätter lagen ( ) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om straff för den som olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet eller som på annat sätt tar olovlig befattning med en företagshemlighet. andra angrepp på företags- hemligheter grundar skadeståndsskyldighet. Detta gäller både för den som missbrukar en företagshemlighet liksom har anförtrotts honom i en affärsför—' bindelse samt för en anställd som missbrukar en företagshemlighet likt han har fått del av i sin jobb. Skadeståndsskyldighct drabbar också den som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som har fått spridning genom en skadeståndsgru

hade vid tidpunkten för FHL:s tillkomst Avgörande bör därför, enligt min mening, vara huruvida parterna med sin disposition försöker uppnå ett förstärkt skydd, genom för att omdefiniera förhållanden som inte utgör företagshemligheter till för att utgöra sådana Men, invänder kanske någon, om parterna tillåts att överenskomma om ett lägre beviskrav än styrkt eller tillåts lägga bevisbördan för vissa moment av företagshemlighetsbegreppet på svaranden, kommer FHL de facto tillämpas i fall där lägre grad av sannolikhet för lagens tilllämplighet föreligger? Följaktligen borde väl denna typ av överenskommelser utvidga begreppet? Nej, så bör rättsläget inte uppfattas. En sådan ståndpunkt förutsätter på grund av det första att beviskravet i FHL alltid skulle vara styrkt. Det kan starkt ifrågasättas om sålunda verkligen är fallet. I tvistemål uppställs visserligen en normalbeviskrav; den part som har bevisbördan för en visst sakförhållande ska styrka att detta förhållande föreligger Normalkravet kan eme

Arbetstagares skadeståndsansvar och företagshemligheter

Om en av dina anställda avslöjar hemlig information som finns inom företaget undrar ni säkert som arbetsgivare hur du kan ställa den ansvarige arbetstagaren till svars. Vad som i lagens mening anses som röjande av hemlig information vid ett företag, anges i den från år nya lagen om företagshemligheter. I den lagen anges såväl kriterierna för att anses ha brutit mot reglerna, som vilka möjligheter det finns att hålla arbetstagaren skadeståndsskyldig för röjandet av informationen.

Definition av företagshemlighet

I lagen om företagshemligheter anges i lagens 2 §, kriterierna för att ha brutit mot lagen. Enligt 2 § i lagen anges att en företagshemlighet existerar information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som inte är allmänt känd hos alternativt lättillgänglig för den som normalt har tillgång mot information av det aktuella slaget, som företaget såsom äger informationen tagit till rimliga åtgärder för för att hem